Samband Historia Tema

Hans Bolling
Jag är filosofie doktor och idrottshistoriker. Som historiker fascineras jag av hur idrotten under 1900-talet utvecklades från att ha varit ett fåtals fritidsnöje till att bli världens mest populära fritidssysselsättning och av att personers val av idrott i så hög grad styrs av klass, genus och etnicitet. Min egen historiesyn är framförallt påverkad av den brittiska forskningen om ”cultural studies”, som intresserat sig för frågor som rör kultur och kulturell förändring. Jag forskar för närvarande om svensk handikappidrott.

Anna Cavallin
Jag är doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och skriver en avhandling om August Strindbergs Giftas I-II ur ett genusperspektiv. I den har jag särskilt fokus på frågeställningar kring modernitet och kön, konsumtion och konstruktionen av kön och retoriska strategier i förorden till de båda novellsamlingarna. Jag har alltså ett grundläggande intresse för genusperspektiv och är mest intresserad av litteratur från 1700-1800-talen.

Niklas Ericsson
Jag är filosofie doktor i historia. I grunden är jag mentalitetshistoriker, med särskild smak för medeltidshistoria, rättshistoria, kulturhistoria och de långa linjernas historia. Jag har forskat och undervisat vid Stockholms universitet i många år med förkärlek för teori, metod och – framförallt – kritiskt tänkande och hur det kan användas i undervisningen. Min historiesyn är i grunden tydligt strukturalistisk och något idealistisk, men jag medger villigt att både aktörer och materiella förhållanden också är drivkrafter i historien. Jag är en av författarna till Samband Historia Plus och i denna bok har jag både skrivit egna artiklar och varit redaktör för helheten.

Fredrik Fällman
Jag är docent i sinologi vid Stockholms universitet. Sinologer forskar om Kinas språk och kultur i vid bemärkelse, litteratur, religion, konst, politik, ekonomi, filosofi, musik och hur det kinesiska samhället påverkas och utvecklas i stort. Jag tycker om att se vad som driver och påverkar historien, till exempel människor, tro, politisk uppfattning och kärlek, och vilka uttryck det tar sig i nutiden och historien. Jag tycker också att det är intressant att undersöka historieskrivningen i sig, särskilt vinklad historia och historieförfalskningar och vilka motiv som ligger bakom dem. När det gäller kinesisk historia fascinerar mig det moderna Kinas formande under 1700- och 1800-talen och något decennium in på 1900-talet. Sedan intresserar mig också historien hos de folk som funnits i utkanten av det kinesiska imperiet, till exempel uigurerna i Centralasien.

Dick Harrison
Jag är professor i historia vid Lunds universitet och ägnar mig åt undervisning på grundutbildningsnivå, handledning av doktorander och egen forskning. Dessutom skriver jag böcker och artiklar och föreläser utanför universitetet. Jag inspireras av olikheter i det förflutna, av själva distansen i historien. Ju större skillnader mellan nu och då, desto intressantare. Just dessa olikheter öppnar spännande fönster åt det förflutna och tvingar oss att ställa frågor om folks världsbilder, människosyn, med mera. Jag är särskilt intresserad av dels medeltiden, dels slaveri.

Christer Hedin
Jag är universitetslektor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Större delen av mitt liv har jag studerat och undervisat om judendom, kristendom och islam. Jag var ung under vänstervågen på 1970-talet och det kan ha bidragit till mitt intresse för materiella faktorer. Mat och makt tycks mig vara viktigare drivkrafter än religion. De tre religionerna har i lika stor utsträckning velat utöva politisk makt och vid behov fått välsigna både krig och kvinnoförtryck. I mina studier av tankar och fromhetsliv i olika kulturer ser jag hur mönster upprepas. Alla söker sammanhang i tillvaron liksom Tomten i Viktor Rydbergs dikt, som undrar varifrån alla kommer och vart de tar vägen. Till skillnad från honom anser sig många ha funnit svaret på den gåtan och deras svar är förbluffande lika genom mänsklighetens historia. Det är sorgligt att man inte kunnat använda den gemenskapen till något konstruktivt.

Magnus Hansson
Jag är filosofie magister i historia och nordiska språk och har varit verksam som lärare i historia och svenska. Genom studier i klassisk grekiska har jag ägnat mig åt antikens Grekland. Det handlar främst om ett kulturhistoriskt intresse som går igen i ett intresse för 1700-talet, främst som brytningstid mellan det gamla samhället som ifrågasattes och till viss del kastades över ända genom upplysningens idéer och de stora revolutionerna. Men också modern historia med främst de omvälvande världskrigen är något som engagerat mig. Jag är en av författarna till Samband Historia Plus.

Gunnar Hogling
Jag har under min tid som gymnasielärare använt ett socialantropologiskt och etnologiskt perspektiv i undervisningen. Efter några år som lärare insåg jag att det i kurserna fanns elever med djupa kunskaper om musikbaserade ungdomskulturer. Därför genomförde jag intervjuer med dessa elever och efter förankring i pågående ungdomsforskning samt egna fältstudier byggde jag upp det valbara gymnasieämnet ”ungdomskulturer”. Jag är intresserad av ungdomskulturernas historia utifrån ett kombinerat genus-, klass- och etnicitetsperspektiv. Dessutom undervisar jag i historia samt ”etnicitet och kulturmöten”.

Janne Holmén
Jag är filosofie doktor i historia. Jag forskar vid Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola, och undervisar vid Historiska institutionen, Uppsala Universitet. Jag är historiograf, det vill säga att jag forskar kring historieskrivning, främst i läroböcker och i lokal historieskrivning. Enligt mitt synsätt formas historieskrivningen av politiska och ekonomiska faktorer, snarare än av språkliga överenskommelser och traditioner (så kallade diskurser). Jag tror att det kommer att bli spännande att se hur det ekonomiska uppsvinget i många före detta u-länder kommer att påverka vår bild av världshistorien.

Anna Gustafsson Chen
Jag arbetar som bibliotekarie och som översättare av skönlitteratur, främst från kinesiska. Bland annat har jag till svenska översatt Mo Yan, som fick nobelpriset i litteratur 2012. Jag är egentligen mest intresserad av mentalitetshistoria, eftersom jag vill försöka förstå hur människor i andra tider och på andra platser har föreställt sig världen – både i det lilla och i det stora perspektivet. Kanske går den önskan igen också i mitt arbete som översättare. Det jag mest fascineras av i den kinesiska historien är nog perioden från slutet av 1800-talet fram till andra världskriget, då den moderna västerländska kulturen vällde in över Kina. Gamla och nya föreställningar utmanades och ställdes mot varandra och i det mötet uppstod förändring och kulturella hybrider som var mycket spännande.

Carina Jacobsson
Jag är docent i konstvetenskap och verksam som universitetslektor i detta ämne vid Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Min doktorsavhandling Höggotisk träskulptur i gamla Linköpings stift från 1995 och studien Beställare och Finansiärer från 2002 behandlar medeltida träskulpturer från 1300-talets Sverige med utblickar mot kontinenten och med särskild fokus på beställar- och finansieringsfrågor. Jag forskar nu om nederländska altarskåp från tiden omkring 1500, med tonvikt på hur det samtida samhället speglas i bildvärlden. Annars är den italienska renässansen en av mina absoluta favoritepoker i konsthistorien.

Torkel Jansson
Jag är professor i historia vid Uppsala universitet. Jobbet består framförallt i att handleda studenter fram till doktorsexamen. Detta är något av det mest meningsfulla och roligaste jag vet. Jag är i grunden historiematerialist. Jag finner alltid i min forskning att människor i alla tider reflekterat över förhållanden i sin vardag och utifrån egna huvuden försökt förändra livsvillkoren till sitt eget och de sinas bästa. Verkligheten, som den uppfattas av olika grupper, bestämmer människors och gruppers sätt att tänka, det vill säga deras ideologier, som ständigt förändras vartefter samhällena förändras. Min historiesyn har gjort mig intresserad av förhållandet mellan stat och samhälle, det vill säga mellan styrande och styrda, höga och låga – framförallt under perioden mellan franska revolutionen och första världskriget, med fokus på Norden och Baltikum. Ett nationalmedvetande växte fram då som utvecklades till olika former av nationalism, som ibland skapat mer problem än de löst. Kanske får du som läser detta se om det i framtiden möjligen finns alternativ till dagens ordning. Historien upprepar sig aldrig – men vi har väldigt mycket att lära av vad som tidigare skett i våra försök att hamna rätt.

Pia Lundqvist
Jag är filosofie doktor i historia. I min forskning har jag ägnat mig åt frågor som rör handel, konsumtion, textil och materiell kultur, framförallt från 1700-talet och framåt i tiden. Jag forskar nu om vilken roll de judiska näringsidkare som var verksamma i Göteborg spelade för import, produktion och distribution av konsumtionsvaror som textilier och socker. Ett mål med studien är att belysa Sveriges integrering med den europeiska och globala marknaden för konsumtionsvaror. Jag forskar också om skönlitteratur som historisk källa, där jag studerar materiell kultur och hur konsumtionsdrömmar återspeglas i den svenska 1800-talsromanen.

Orvar Löfgren
Jag är pensionerad professor i etnologi, ett ämne som sysslar med vardagens kulturmönster, förr och nu. För mig är det historiska perspektivet ett viktigt verktyg för att bota den hemmablindhet som finns i nuet, där allt kan verka så självklart. Genom att flytta blicken till äldre epoker där man kanske tänkte helt annorlunda, om till exempel manligt och kvinnligt eller ålder och identitet, kan man förstå hur vår egen föreställningsvärld växt fram och förändrats. Detta gör mig till mentalitetshistoriker, med ett intresse för tidsandans växlingar, människors ofta omedvetna sätt att handla och tänka. Perioden 1950–2000 fascinerar mig särskilt mycket och då speciellt hur vi lär oss konsumera på nya sätt och inte minst använda medier.

Pia Bengtsson Melin
Jag är universitetslektor vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet och projektforskare på Upplandsmuseet i Uppsala. Mitt forskningsområde är senmedeltidens bildkonst, arkitektur och konsthantverk – särskilt kyrkomålaren Albertus Pictor. Men under de senaste åren har jag framförallt ägnat mig åt medeltida kläder och dräktdetaljer och hur dessa skildras i bild. Mitt arbetssätt faller in under det man brukar benämna som ”material culture studies”, det vill säga studier kring materiell kultur. Det behandlar alla aspekter av föremål och bilder som människor tillverkar, använder och upplever. I min forskning använder jag mig ofta av arkeologiskt fyndmaterial. Just nu arbetar jag med ett projekt om fingerringar från perioden 1250–1550 där jag förutom att bara titta på ringarnas utseende även undersöker deras övriga funktioner, bland annat socialt och religiöst, och vilken funktion de har haft som del av den medeltida dräkten.

Lars Paulsson
Jag är intendent på Tekniska museet, där jag arbetar med undervisning, utställningsproduktion och programverksamhet. Tidigare har jag ägnat mig åt studier i idéhistoria, historia och litteraturve-tenskap vid Stockholms universitet samt kurser i teknikhistoria vid KTH. Genom mitt arbete har jag kommit att intressera mig för teknikhistoria – ett tvärvetenskapligt ämne som behandlar teknisk förändring i ett historiskt perspektiv. Inom detta ämne studerar man hur teknik och samhälle har påverkat teknikens förändring, liksom hur hur förändringar av tekniken har påverkat samhället och kulturen.

Tiina Rosenberg
Jag är numera professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, efter många år som professor i genusvetenskap vid både Stockholms och Lunds universitet. Att arbeta som professor i teater- och genusvetenskap innebär för min del forskning och undervisning i spännande ämnen som berör scenkonst och genusfrågor. Min historiska grundsyn är queerfeministisk och historiematerialistisk, vilket innebär att världen och därmed historien är föränderlig. Världen hade kunnat se annorlunda ut och den kan förändras till en mer jämställd och jämlik plats om de mänskliga och materiella resurserna fördelas mer rättvist människor emellan. Jag är särskild intresserad av sociala rörelser, såsom den feministiska rörelsen och HBTQ-rörelsen. Arbetet för mänskliga rättigheter är centralt och viktigt om man vill förändra orättvisa sociala förhållanden.

Tytti Soila
Jag är professor i filmvetenskap och vicedekan vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet. Jag har forskat om populärfilm – särskilt nordisk filmmelodram, kvinnliga regissörer och filmstjärnor. Jag har verkat vid flera utländska lärosäten, bland annat Lancaster University i Storbritannien, Academy of Journalism i Hanoi, i Vietnam, Brown University i Rhode Island, Harvard University i Cambridge och University of Michigan i Ann Arbor, alla i USA.

Madeleine Sultán Sjöqvist
Jag är lektor i religionssociologi vid Hugo Valentincentrum, Uppsala Universitet. I min forskning har jag framförallt intresserat mig för hur förhållandet mellan samhället i stort och olika religiösa grupper förändras. Jag har bland annat forskat om svenska kvinnor som konverterat till islam och den växande fundamentalismen. Jag har också studerat hur religiösa grupper agerar för att få politiskt, juridiskt och kulturellt inflytande och hur dessa inbrytningsförsök bemötts av sekulära krafter i samhället. Det jag speciellt fokuserat på rör kvinnors rätt till abort, religiösa föreställningar om kreationism och försöken att återinföra hädelselagstiftning.

Margareta Sörenson
Jag är dans- och teaterkritiker, journalist och författare – så ser mitt yrkesliv ut sedan 35 år. Jag recenserar dans- och teaterföreställningar i dagspress, men en kritiker måste också kunna kommentera repertoar, kulturpolitik, se scenkonst i andra länder och mycket mer. Med tiden har jag kommit att skriva allt fler böcker och arbeta mer vetenskapligt; jag är filosofie magister i dansvetenskap. Dessutom undervisar och forskar jag i dansens historia. Scenkonsternas historia är inte frikopplad från den politiska historien. Dans och teater avspeglar lika ofta maktspråk, som folkliga krav eller drömmar. Jag försöker kombinera flera perspektiv när det gäller dansens historia. För dansens del är människans kropp bokstavligen i centrum och synen på kropp, hälsa, skönhet, manligt och kvinnligt har förändrats mycket. Vad det berättar om sin tid är intressant eftersom perioden kring sekelskiftet 1900 präglas av framtidstro och stora demokratiska förändringar. Det är också tiden för modernismens genombrott. Mycket av vad vi nu tycker är modernt och samtida vilar på hundra år gamla idéer – det tycker jag är fascinerande. Kommer vi att vara beredda på så stora idémässiga omställningar i framtiden?

Samband Historia Tema
Samband Historia Tema
ISBN: 52304457 Pris: 391kr
+ -
Köp
Samband Historia Tema onlinebok (elevlicens) 1 år
ISBN: 52324097 Pris:
+ -
Köp
Samband Historia Tema Lärarhandledning digital (lärarlicens) 1 år
ISBN: 52327357 Pris:
+ -
Köp

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyheter och läromedelsutskick för gymnasie & vuxenutbildning?

Läs mer

Redaktionen tipsar

Samband