"Det är när känslorna talar till oss som vi verkligen lär oss"
Vi satte oss ner med författarna Anna Stenkula och Sussi Friman som har skapat vårt nya vårdläromedel Lönnstigen. Ett helt nytt sätt att kombinera vårdutbildning med språkkunskap så att fler elever, oavsett bakgrund får med sig en gedigen verktygslåda ut i yrkeslivet. I intervjun berättar Anna och Sussi om vad de har för bakgrund, vad som drivit dem att skapa läromedel och varför Lönnstigen behövs i landets vårdutbildningar.
Hej Anna och Sussi, vad har ni för bakgrund och hur länge har ni arbetat innan ni började skriva böcker?
- Jag har alltid älskat språk och har studerat arabiska, spanska och tolkning i olika länder. Efter det läste jag svenska som andraspråk på universitetet, då insåg jag att mina språkkunskaper var en fördel för att lära ut svenska till andraspråkstalare. För mig är språk mer än bara grammatik. Det innehåller många sociala koder och kulturella aspekter som går hand i hand, säger Anna Stenkula.
- Jag har en lång bakgrund som biträde och undersköterska, främst inom äldreomsorg och palliativ vård. En kort period arbetade jag även inom beroendevården och ett gruppboende inom LSS. Sedan 10 år tillbaka arbetar jag som vårdlärare inom komvux och fick min lärarlegitimation 2022, säger Sussi Friman.
Varför valde du att bli författare av kurslitteratur?
- Läromedlet Lönnstigen växte fram naturligt under mitt arbete i en kombinationsutbildning genom samarbetet med min vårdlärarkollega Sussi. Tack vare Sussis erfarenhet som undersköterska och vår strävan efter att konkretisera undervisningen skapade vi denna fiktiva värld på Lönnstigen för våra elevers skull, säger Anna.
- Jag drevs av en vilja att arbeta så konkret som möjligt, precis som Anna. Vi ville arbeta med så autentiskt och konkret material som möjligt så klassrumsundervisningen skulle spegla verkligheten inom äldreboenden på ett så bra sätt som möjligt. Efter våra två år med klassen fick vi tyvärr inte möjlighet att fortsätta arbeta tillsammans och vidareutveckla materialet. I stället fick vi chansen att ge ut det tillsammans med Sanoma för att det förhoppningsvis skulle underlätta för andra lärare och elever inom vård- och omsorgsprogrammet, säger Sussi.
Vad är det bästa med att omsätta sin kunskap i den här typen av lärandematerial?
- Att få vara kreativ och skapa fiktiva miljöer som förhoppningsvis kan underlätta inlärningen för eleverna, både vad gäller språk samt vård- och omsorgskunskaper, säger Anna.
- Berättelserna från Lönnstigen bygger mycket på erfarenheter och situationer som jag har varit med om under mitt 30 år långa arbetsliv som biträde och undersköterska. Tillsammans med eleverna kan vi diskutera olika situationer och etiska dilemman som uppstår som jag själv gärna hade haft stöd i att hantera en gång i tiden, säger Sussi.
Vad tycker ni är det bästa med Lönnstigen?
- Utifrån mitt språklärarperspektiv ser jag hur Lönnstigen identifierar och betonar de språkliga handlingarna som yrket kräver. Boken kan stötta eleverna med att bli bättre på att hantera dessa situationer både i tal och skrift och fungerar språkutvecklande både för den som har svenska som förstaspråk men inte behärskar språket i denna domän. Men den funkar också väldigt väl för den som flyttat till Sverige i vuxen ålder. Vår bok synliggör också hur komplext arbetet med människor är och att det kräver stor empati, social förmåga samt kulturell förståelse utöver de grundläggande teoretiska kunskaperna, säger Anna.
Att våra karaktärer kan bli verkliga för eleven precis såsom boende, kollegor och anhöriga blir på en arbetsplats. Det är när känslorna talar till oss som vi verkligen lär oss, säger Sussi.
Vad är era förhoppningar att Lönnstigen ska bidra med till alla elever där ute?
- Jag tycker om hur boken tydliggör syftet av varför eleverna behöver den teoretiska kunskapen för att kunna vårda de boende. Vi hoppas att berättelserna och människorna eleverna kommer att få träffa i boken blir lika levande för dem som de är för oss. Då blir klassrumsundervisningen förhoppningsvis lika levande som arbetet är ute i vård- och omsorgsverksamheterna, säger Anna.
- Jag hoppas att eleverna med hjälp av arbetet med boken ska kunna hitta sin yrkesroll som undersköterska och bli bekväm i den. Jag hoppas också att eleverna ska fortsätta vara nyfikna och vilja lära sig mer ute i arbetslivet, för att fortsätta utvecklas i sin profession. Att eleverna ska se hur viktigt arbetet som undersköterska är för andra människors liv och livskvalitet, säger Sussi.
