”Dyslexibilda dig!”
Dyslexiveckan – en vecka som syftar till att uppmärksamma och synliggöra dyslexi – infaller i år den 3-9 oktober. Inför Dyslexiveckan passade vi på att ta ett samtal med Susanna Cederquist, författare till boken Dyslexi i skolan – Se hela bilden. Här kan du läsa om Susannas tankar kring dyslexi, dyslektiskt tänkande och dyslexistyrkor och ta del av hennes tips till lärare.
Förra året utkom Susannas bok Dyslexi i skolan – Se hela bilden som riktar sig till studerande på lärarutbildningen och till lärare inom alla ämnen, från förskola upp till gymnasiet. Med boken vill Susanna förmedla hur vi skapar en hållbar och tillgänglig utbildning, med konkreta tips för klassrummet liksom strukturer för skolan i stort. Hon visar även på hur dyslektiker kan uppleva olika situationer i skolan och boken består därför till stor del av fallbeskrivningar. I boken ger Susanna också råd till dig som är lärare om hur du kan agera och tänka kring dyslexi. Med boken vill Susanna öka lärares förståelse för dyslexi.
Susanna Cederquist är musikläraren som vidareutbildade sig inom dyslexi, kognitiv psykologi och specialpedagogik. Idag är hon främst verksam som föreläsare, utbildare, rådgivare och författare under namnet och temat En bild av dyslexi och arbetar för att förändra och vidga synen på dyslexi i Sverige.
Hej Susanna! Varför är det viktigt att upptäcka dyslexi tidigt?
- Det är viktigt att upptäcka och utreda dyslexi tidigt av flera olika anledningar. En anledning är att barnet själv behöver få en förklaring. Detta för att inte själv hitta på egna anledningar – som i sin tur kan vara negativa för barnet och dess självbild – till varför exempelvis inte läsningen fungerar lika bra som för en del andra i klassen.
- En annan anledning är att det är av stor vikt att skolan får veta om en elev har dyslexi eller inte för att veta hur den bäst ska arbeta med eleven i fråga. Både i pågående studiesituation och på lång sikt.
Din bok Dyslexi i skolan har undertiteln Se hela bilden, vad innebär det att se hela bilden av dyslexi? Och varför är det viktigt att se hela bilden i klassrummet?
- Det är av stor vikt för elever med dyslexi att ha en skolkontext som förstår dyslexi och det dyslektiska tänkandet. Att man som elev känner att man från skolans håll blir bemött utan att krav och nivåer sänks eller undervisning förenklas. Det handlar inte om om man lär sig, utan om hur man lär sig. Här måste skolan acceptera att vi är olika.
Att likställa dyslexi med endast läs- och skrivsvårigheter ger, enligt Susanna, en förenklad bild av dyslexi. Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter utan handlar snarare om olika sätt att tänka och fungera på – ett så kallat dyslektiskt tänkande.
- Med dyslexi finns det skillnader i hur man tänker och fungerar, som både resulterar i konsekvenser för textområdet – hur man läser och skriver – och konsekvenser på andra områden som blir starkare. Det behöver förstås också synas i undervisningen och i klassrummet för att allas förmågor och färdigheter ska få utvecklas utifrån elevens egen förmåga.
Både i skolan och i vårt samhälle i stort har vi en stark textnorm, menar Susanna. Den skrivna texten är ett av de vanligaste tillvägagångssätten för inhämtning av kunskap, något som kan upplevas som begränsande för en person med dyslexi.
Varför är det viktigt att vara medveten om textnormen i undervisningen?
- Det som jag kallar för textnormen får stora konsekvenser för elever med dyslexi. Ju mer medveten och insatt man är i hur den här normen ser ut på sin skola, desto lättare är det att förstå dyslektikernas situation, vilka konsekvenserna blir och vad man sedan behöver göra för att skapa en hållbar och likvärdig utbildning.
I sitt arbete vill Susanna förmedla en större bild av dyslexi, där inte bara utmaningarna utan även styrkorna – dyslexistyrkorna – får utrymme.
Vad menar du med dyslexistyrkor och hur kan vi göra för att bättre använda oss av dem i klassrummet?
- Dyslexistyrkor kallar jag de positiva konsekvenserna av det dyslektiska tänkandet och sättet att fungera med dyslexi. De innebär skillnader i hur vi tänker som resulterar i fördelar, områden eller uppgifter som upplevs lättare eller enklare. Ju mer vi i skolans värld, lärare, elevhälsan, skolledning med flera förstår det dyslektiska tänkandet och hela bilden av dyslexi, liksom styrkorna, desto synligare blir det också i klassrummet. Kunskapen ger nycklar till vad man ska hålla utkik efter och också skapa plats för.
Susannas tre tips till dig som lärare för att underlätta för elever med dyslexi
1. Reflektera över hur du undervisar och varför. Lär dig så mycket som möjligt om textnormen, traditioner och vad som påverkat dig i hur du skapar din undervisning.
2. Vad är din bild och erfarenhet av dyslexi? Vilken kunskap och vilka möten har gett avtryck? ”Dyslexibilda” dig och lär dig så mycket som möjligt om dyslexistyrkorna för att veta vad du ska vara uppmärksam på i ditt klassrum.
3. Avslutningsvis vill jag lyfta ordet samverka. Samarbeta med andra lärare, skolledning, elevhälsan och specialpedagoger med flera. Detta är inget som bara ligger på den enskilda läraren, utan bör genomsyra hela verksamheten. Det är så vi skapar skillnad för alla elever, oavsett vem eleven möter på skolan. Skolan är ett växthus, där alla elever börjar som små och går ut som stora. Här finns möjligheterna och den möjligheten ska vi absolut ta tillvara på.
