”Som lärare ska man inte förenkla sin undervisning”

Historien om ZickZack Läsrummet började när Pernilla Lundenmark jobbade på Borgskolan i Botkyrka kommun. På Borgskolan hade många av eleverna ett annat modersmål än svenska, vilket ställde höga krav på undervisningen i svenska och svenska som andraspråk på skolan. När Pernilla och hennes kollega Anna Modigh inte kunde hitta några läromedel som passade deras elevers behov tog de saken i egna händer och tog själva fram de material som de saknade. När de kom i kontakt med Karin Lönnqvist på Sanoma Utbildning, som då hette Bonnier Utbildning, blev resultatet av deras gemensamma arbete ZickZack Läsrummet – ett läromedel som har rönt framgång sedan det utkom, i många klassrum, runt om i Sverige. Tillsammans med Karin reviderar nu Pernilla ZickZack Läsrummet 4–6.

- Vi upptäckte ett stort behov av att arbeta explicit med läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi utvecklade övningar med mycket fokus på det, och intresset för läsning växte hos eleverna, säger Pernilla Lundenmark. Och vi kunde tydligt se att de elever som arbetade med aktiv läsning även presterade bättre i andra ämnen, tack vare den ökade läsförståelsen.

Pernilla är behörig lärare i svenska/svenska som andraspråk och engelska sedan 1997 och har arbetat som förstelärare sedan 2013. Hon har en gedigen pedagogisk erfarenhet och har förutom arbetet som lärare bland annat även arbetat som språkhandledare och utvecklingspedagog i Botkyrka kommun, skrivit en rad böcker inom undervisningsområdet och arbetar just nu som biträdande rektor på Kungsholmens grundskola i Stockholm. Utöver det håller hon regelbundet föreläsningar och workshops i svenska som andraspråk, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och läsning och lässtrategier runt om i landet.

Man hör ofta begreppet ”literacy”, men vad innebär det?

- Begreppet literacy är en utvidgad form av läs- och skrivförmåga, där andra modaliteter än enbart skrift ingår. Literacy innebär att man har en förståelse för vad läsning är och hur man som läsare ska förhålla sig till det som uttrycks i texten samt till sin egen läsning och läsförståelse, förklarar Pernilla.

- Det innebär även hur man kan använda sin läs- och skrivförmåga i ett föränderligt samhälle, där värderingar, attityder och känslor påverkar hur olika texter produceras och konsumeras. Innehållet i texterna behöver granskas utifrån ett källkritiskt perspektiv. Läsaren behöver reflektera, ta ställning, analysera, jämföra, upptäcka samband mellan olika kunskapsområden, addera ny kunskap till tidigare, tolka och förhålla sig till textens innehåll. Eftersom texter ofta är multimodala behöver läsaren, förutom skrift, även kunna hantera foton, illustrationer, ljud, animeringar, filmer osv. Både i analog och digital form.

Vi ser en oroande utveckling med ett ökande ”kunskapsglapp” i svensk skola. Hur kan man som lärare bedriva en språk- och kunskapsutvecklande undervisning så att man minskar detta ”glapp”?

- Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i samtliga ämnen gynnar alla elever, men är högst nödvändigt när man undervisar flerspråkiga elever. En språk- och kunskapsutvecklande undervisning är inte något som utgår från ett speciellt arbetssätt eller någon speciell metod, utan är ett synsätt och förhållningssätt där läraren är aktiv och medveten och har ett reflekterande förhållningssätt till den egna undervisningen. Lärarens ambition måste vara att ”få med sig” alla elever i klassen och eleverna måste få känna att de lyckas.

- Som lärare ska man inte förenkla sin undervisning utan man måste ha höga förväntningar på eleverna och lägga undervisningen ”snäppet över”. Läraren stöttar sedan eleverna genom att skapa förförståelse, ta upp svåra ord och nyckelbegrepp, åskådliggöra genom bilder, demonstrationer och så vidare.

Pernilla menar att det är viktigt att eleverna får använda sitt språk aktivt i många olika sammanhang, genom att till exempel tala, samtala, diskutera och skriva utifrån öppna frågeställningar. Man bör låta elevens språk flyta utan för tidiga krav på språklig korrekthet.

- Det är också viktigt att man som lärare knyter undervisningens innehåll till elevernas erfarenheter och tidigare kunskaper. Då kan undervisningen gå från att vara konkret där eleverna får stöd i kontexten mot abstrakt med avsaknad av stöd i kontexten.

Att som lärare ge mycket feedback och återkoppling till sina elever är också något hon tycker är viktigt.

- Som lärare bör man ge kontinuerlig formativ återkoppling gällande elevernas språk- och kunskapsutveckling så att de själva får möjlighet att reflektera över den.

Som avslutning vill Pernilla passa på att tipsa om Skolverkets checklista för ett språkutvecklande arbetsområde:

• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?
• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?
• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?
• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Förklaras de tydligt?
• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?
• Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras med stöttning?
• Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?
• Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?
• Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis, smågrupper, lärare-elev, helklass)
• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?
• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder gemensamt skrivande?
• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?
• Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken och innehåll?
• Finns modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas?
• Kopplas innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över vad de har lärt sig? Hur de har lärt sig?

Här kan du läsa mer om ZickZack 4-6, version 2!