Ny litteratur för lärares kompetensutveckling – ”En antologi av ett dream team”

Vi gör en nysatsning på litteratur för lärares kompetensutveckling. Vårt mål är att ta fram en vetenskapligt grundad, klassrumsnära litteratur som stödjer lärare i utmanande delar av professionen (till exempel konflikthantering och digitaliseringen i skolan). Först ut är en bok om bedömning och betygsättning: Bedömarkompetens - prov, bedömning och betyg i skolan.

Vi träffar huvudförfattaren Christina Wikström, docent och universitetslektor vid Umeå universitet, för en kort intervju.

Christina berättar om hur hon efter många års arbete med forskning och provutveckling blev erbjuden att skriva en bok.

- Jag skrev en bok om provkonstruktion för lärare för ett antal år sedan som har blivit ganska populär. När jag fick frågan att skriva en bok om bedömning för lärare ur ett bredare perspektiv tvekade jag litet eftersom det är ett stort fält som kräver både teoretisk och praktiknära kompetens inom flera områden, men att jag gärna tog på mig det om jag fick sätta samman ett team av experter inom relevanta områden, något av ett ”dream team”. Så blev det också, och i den här boken har jag förmånen att skriva tillsammans med några av Sveriges mest framstående bedömningsforskare och provutvecklare inom sina områden.

Vad handlar boken om?

- Det är en antologi som är skriven av 13 forskare verksamma vid framförallt Umeå och Göteborgs universitet. Tillsammans delar vi med oss av den senaste forskningen inom bedömning och betygsättning, och förklarar hur lärare på bästa sätt kan praktisera våra rön i klassrummet.

På vilket sätt kan lärare ha användning av boken?

- Vi ger läsaren både en teoretisk och praktisk grund att stå på. Vi ger exempelvis handfasta tips på hur lärare kan konstruera prov på ett bra och inkluderande sätt för att kunna göra så rättvisa och precisa bedömningar som möjligt.

Vad innebär det att konstruera prov på ett inkluderande sätt?

- Inkluderande bedömning handlar alltså inte om att göra speciella anpassningar för varje enskild elev. Istället bör man tänka inkluderande redan när man skapar bedömningen. Genom att designa bedömningar på ett inkluderande sätt får alla elever samma chans att visa vad de kan, och man behöver göra färre individuella anpassningar.

AI och digitaliseringen spelar säkert en viktig roll i utvecklingen?

- Absolut, i boken tar vi upp hur lärare kan hantera den snabba digitala utvecklingen på bästa sätt. AI innebär stora utmaningar, men även stora möjligheter i klassrummet. Vi går igenom båda aspekterna.

Hur mår egentligen eleverna av att ständigt bli bedömda?

- Det är en bra fråga som ligger oss extra varmt om hjärtat. Flera av författarna tar upp elevperspektivet, och ett par av bokens kapitel handlar särskilt om hur elever påverkas av att bli bedömda och betygsatta.

Intressant! Hur får man veta mer i väntan på att boken släpps?

- Besök Bokmässan i Göteborg 26/9 eller Lärkraft i Stockholm 29/10. Då håller vi författare seminarium och berättar mer.

Tips från boken: Så arbetar du med inkluderande bedömning och gör skrivna prov mer inkluderande

Genom att tänka igenom hur man utformar ett skriftligt prov kan man undvika att behöva särskilda anpassningar eller undanta elever från att få visa sina kunskaper. Nedan finns några rekommendationer om utformning av inkluderande skriftliga prov.

Låt eleverna välja mellan digitalt och på papper

Vissa elever kan känna sig bekvämare med att skriva på en dator, medan andra kan föredra papper. Att erbjuda båda alternativen kan öka möjligheten för alla elever att utifrån sina egna förutsättningar visa sin kunskap. Här finns dock risk att elever inte själva kan avgöra vilket format som passar dem bäst och därför kan variation vara att föredra. Ett digitalt format ger ofta också utökade möjligheter till talsyntes, förstoring, ändring av kontrast samt fler sätt att konstruera och variera uppgifter.

Skapa en lugn provmiljö

Skapa en lugn och störningsfri miljö för att eleverna ska kunna fokusera. Att genomföra provet i samma lokal som ett fåtal andra elever är mer inkluderande än att genomföra prov med många andra. Det är också i linje med ett mer tillgängligt arbetssätt att lägga in pauser så att längden av enskilda provsittningar är åldersadekvat.

Se till att provet är lättläst och var försiktig med diagram

Använd lättlästa typsnitt och en klar layout med hög kontrast. Det gör det lättare för alla elever att läsa och förstå provet.

Använd figurer och diagram enbart då det är nödvändigt. Om figurer och diagram används bör de vara klara och tydliga. Figurer och diagram som kompletterar texten kan hjälpa elever att förstå informationen bättre, men kan också utgöra ett irrelevant hinder för elever med synnedsättning och orsaka orättvisa förutsättningar.

Använd ett lättillgängligt språk

Använd ett klart och enkelt språk. Att undvika onödigt lång text, jargong eller komplicerade formuleringar gör provet mer tillgängligt.

Ge tydliga instruktioner

Använd tydliga och koncisa instruktioner för varje avsnitt eller fråga. Det hjälper eleverna att förstå vad som förväntas. Möjlighet att få förtydligande av lärare är också i linje med ett inkluderande arbetssätt.

Var medveten om kulturella skillnader

Var medveten om kulturella skillnader och hur de kan påverka elevernas sätt att påverkas, tolka och svara på frågor.

Läs mer om boken